Tack

TACK…..”se och lyssna”….!

Jag blickar ut genom köksfönstret.  Solen lyser med sin frånvaro.

Några minusgrader.  Fortfarande mycket snö i trädgården.  En mycket

svag snålblåst sveper runt stugknuten, vilket irriterar mig lite.  Jag

har aldrig älskat dessa vårvindar …även om jag alltid förespråkat

vindkraft!  Fågelbordet är dukat för frukost.  Traktens alla mesar,

domherrar, gulsparvar kivas om solrosfrön och talgbollar.  Jag saknar

gårdens karaktärsfågel -stenknäcken.  Den och några ekorrar har inte

varit synliga på hela vintern?  Däremot hör två större hackspettar av

honkörn till de dagliga gästerna.   Skatorna har sedan länge-

visserligen lite trevande -börjat med sitt årliga risbygge i ett gammalt

körsbärsträd……

-Våren är äääntligen på gång.  Vilken underbar känsla.  En känsla,

som bara växer sig starkare för varje år.  Det gäller bara att ta sig tid.

      Stanna upp, se sig omkring och lyssna… Jag tänker tillbaka……

Funderar! Skulle jag varit lyckligare om jag förenklat mitt liv? Köpt

färre prylar och ägnat mer tid åt andra intressen och kanske fram-

förallt familjen?  Vilka intressen skulle dessa då varit?  Har jag till-

räckligt uppmärksammat och visat min glädje för allt det vackra, som

finns i naturen och i min omedelbara närhet?  Har jag missat något?

Jag har inget bra svar….!  Kanske måste jag dock erkänna- att …

       familjen... ibland eller kanske ofta fått ”vika” för mina intressen…!?

      -Men konstaterar till slut.  Jag haft ett drömjobb.  Det är få

förunnat att ha kunnat dela arbete med fritidsintressen.  Som tjänste-

      hjon inom stat och landsting – med information, rådgivning och ut-

bildning i skogs-natur-och kulturmiljövård på schemat.  Under

närmare 50 år -har jag haft denna förmån.  Möten med nya miljöer

och människor.  Ständigt nya spännande uppgifter att planera och

praktiskt genomföra.  Framförallt har det varit lärorikt och gett mig

obeskrivbara livs-och upplevelsevärden…….

MEN sist -men inte minst har åren tillsammans med alla vänner

i SNFkretsen haft stor betydelse.

 

TACK för ett mycket gott samarbete.

Cave et aude…och Lycka till… önskar

Thorsten Ungsäter (”ordförare emeritus” i arla morgonstund den 11 mars 2018)

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.